The Real McCoy – Bill McCoy

Bill McCoy, The Real McCoy

Uttrycket “The Real McCoy” används i USA för att beskriva något som är äkta eller autentiskt. Men varifrån härstammar uttrycket? Och hur smakar rommen The Real McCoy från destilleriet Foursquare? Jo-siddu, det tar vi reda på i den här artikeln!

Bill McCoy

William Frederick “BillMcCoy, även känd som “Bill the Rum Runner” och “The Real McCoy”, var en amerikansk alkoholsmugglare under förbudstiden. Bill McCoy var känd att alltid ha högsta kvalitet på sin smuggelsprit, därav smeknamnet “The Real McCoy”. Han betraktas av många som en av de mest framgångsrika och respekterade rumrunnarna under förbudstiden.

McCoy föddes år 1877 i New York City och började sin karriär som båtbyggare och sjöman innan han började med smuggling av alkohol. Han började sin smugglarkarriär med att tillsamamns med sin bror Ben investera i den 90 fot stora skonaren Henry L Marshall, och seglade till smugglarhamnen i Nassau på Bahamas. Där lastade han upp båten med med 1500 lådor kanadensisk whisky. Tre dagar senare gick Marshall tillbaka in i USA:s vatten via St Catherine’s Sound där whiskyn såldes för $15 000 oskattade pengar. Det var tidigt 1921 och Bill McCoy “var fast”.

Snabba segelbåtar

Bill hade en flotta av snabba och välutrustade segelbåtar som han använde för att undvika kustbevakningen och andra myndigheter. Hans mest kända båt, som är namngiven i flera källor, är Arethusa (omdöpt till Tomoka). Bill stannade sina båtar precis utanför tre-milsgränsen (förutom under den allra första resan med Henry L. Marchall), vilket var gränsen för den amerikanska jurisdiktionen på den tiden. På “säkert avstånd” från land sålde han sedan spriten till snabba mindre “kontaktbåtar”, som tog smuggelgodset iland för att sälja flaskorna på den svarta marknaden.

En annan smart metod han och hans besättning använde var att de seglade med kontaktbåtar med dubbel/falsk botten för att gömma alkoholen. Bill hävdade själv att han var en “honest lawbreaker”, det vill säga en ärlig lagbrytare. Han var stolt över att han aldrig betalt en enda cent i mutor till varken organiserad brottslighet, politiker eller till rättsvårdande myndigheter för beskydd.

Bill McCoy, the real Real McCoy.
Bill McCoy, the Real McCoy. Public Domain / U.S. Coast Guard.

St Pierre

Bill hade också ett väldigt stort inflytande på ett sömnigt franskt fiskesamhälle på ön St Pierre strax söder om Newfoundland, Kanada. Bill förstod potentialen i dess läge till det amerikanska fastlandet och flyttade officiellt sin verksamhet från Nassau till ön 1922.

St Pierre, som ligger bara 150 mil nordost från Rum Row utanför New York, hade också den stora fördelen att vara en fransk koloni (och därför utanför amerikansk lag), kunde erbjuda en isfri hamn på vintern, inga konkurrenter, ett totalt samarbete från den fattiga lokalbefolkningen och en låg exportskatt på alla produkter.

Vad som skulle följa förvandlade helt enkelt öarnas samhälle och ekonomi till en av de mest framgångsrika smugglingshamnarna i historien. Ett år efter att Bill först anlände med ett lastrum fullt av Canadian Club-whisky så hade över 1000 fartyg registreras att ha kommit och gått från den lilla ön. Olyckligtvis för St Pierre störtade man ner i en ekonomisk depression nästan över en natt när förbudstiden upphävdes 1933.

Lagens långa arm

Trots hans ansträngningar att undvika lagen, greps och dömdes McCoy 1923 för smuggling. I stället för en lång utdragen rättegång och ett långt straff så förklarade sig Bill vara skyldig, och satt ett kort fängelsestraff på nio månader. Bills bror Ben fick inget straff, som en del i dealen.

I have no tale of woe to tell you. I was outside the three-mile limit, selling whisky, and good whisky, to anyone and everyone who wanted to buy.

Efter sin frigivning investerade Bill sina pengar i olika fastigheter i Florida, och tillsammans med sin bror även i ett båtbyggeri. De sägs ha lämnat smugglingen bakom sig, men seglade ofta längs med kusten i Florida *host host*.

Trots sin relativt korta karriär som smugglare, lämnade han ett varaktigt avtryck i historien kring förbudstiden och i populärkulturen. Exempelvis förekommer hans rollfigur i många avsnitt i tv-serien Boardwalk Empire. Bill dog 30 december 1948 “i sitt rätta element”, ombord sin privata yacht.

Kort om förbudstiden

Förbudstiden, Prohibition, var den period i USA från 1920 till 1933 då försäljning, tillverkning och transport av alkohol var förbjuden enligt federal lag. Idén bakom Prohibition var att minska brottslighet, fattigdom och andra sociala problem som troddes vara relaterade till alkoholkonsumtion. Denna period genomdrivdes av 18:e tillägget till USA:s konstitution, som ratificerades 1919 och trädde i kraft året därpå.

Prohibition-agenter med beslagtagen destilleriutrustning för tillverkning av sprit, Washington DC, 11 november 1922
Prohibition-agenter med beslagtagen destilleriutrustning för tillverkning av sprit, Washington DC, 11 november 1922

Prohibition möttes med blandade reaktioner från den amerikanska allmänheten. Många stödde det, sett som ett sätt att förbättra samhället och minska problemen som orsakades av överdrivet drickande. Men många andra var emot det, hävdande att det var en kränkning av enskilda rättigheter och att det skulle vara omöjligt att genomdriva.

Genomförandet av Prohibition var inte enkelt, eftersom det var svårt att genomdriva lagen på grund av den allmänna önskemålet att dricka, bristen på resurser och bristen på vilja att genomdriva lagen. Detta ledde till uppkomsten av smuggling, hemliga barer och organiserad brottslighet, samt korruption bland polis- och rättsvårdande myndigheter, som ofta köptes för att vända bort blicken.

Det var med andra ord en tid då illegal sprit såldes hejvilt. Detta var inte en tid för finsmakare, utan snarare att det fanns tillgång av alkohol över huvud taget bland befolkningen. Det är inte konstigt att spriten som Bill McCoy sålde – sprit av hög kvalitet – fick rykte att vara The Real McCoy!

18:e tillägget upphävdes av 21:a tillägget 1933, delvis på grund av de negativa följderna av Prohibition som exempelvis ökningen av organiserad brottslighet, men också på grund av den ekonomiska nedgången i landet.

The Real McCoy rom från Foursquare distillery

Låt oss göra ett hopp 90 år framåt i tiden från Bill McCoys smugglardagar… Filmproducenten Bailey Pryor håller på och filmar en dokumentärfilm för USA:s Public Televison (ja, det finns tydligen sådant även i det stora kapitalitiska landet i väster) om Bill McCoy. Under sina researchresor för filmen åker han bland annat till Barbados i Karibien, där han träffar Richard Seale, fjärde generationen Master Distiller på familjeägda Foursquare Distillery.

Filmen kan du se nedan – den är intressant och lärorik. Filmen vann tydligen fem 5 Emmy® Awards och har en IMBD-rating på 8 (av 10). Har du lite tid över, så se den!

Låt oss göra en rom till Bill McCoys minne! Sagt och gjort, tillsammans utvecklade Bailey och Richard en klassisk Barbados-rom som höll sig trogen till McCoy genom att inte förvanska destillatet med tillsatta sockerarter, smaker eller dofter. Det är annars ganska vanligt att romtillverkare tillsätter socker i sitt destillat för att göra det sötare.

Rommen är hantverksmässigt tillverkad i små batcher, och autentiskt lagrad på ex-Bourbonfat av amerikansk ek. Standardutgåvorna av the Real McCoy rom finns i 3, 5 och 12-års lagringstid. Tolvåringen finns på systembolagets beställningssortiment. Alla flaskorna är på 40%. Häng på, låt oss provsmaka!

Tre flaskor The Real McCoy
Tre flaskor The Real McCoy, 3-åring, 12-åring och 5-åring. Tripp, trapp, trull!

The Real McCoy 3 year

Treåringen ger vid första anblick sken av att vara en “vanlig vit rom”. Men skenet bedrar, det här är en lagrad rom som efter lagringen blivit kolfiltrerad för att plocka bort (det mesta av) färgen från fatlagringen och göra smakerna lite mer “polerade”.

I näsan: Citrusskal, vanilj och lite spritstick. Eller är det lite kanel som sticker i näsan?

I munnen: Lite lite ek, lite blommor, lite “spritvärme”, alltså det smakar inte sprit men den värmer från alkoholen. Ingen direkt sötma. Inte så mycket smak, men…

Eftersmak: … En rejäl eftersmak som är det bästa med denna dryck. Coccos, apelsin och vanilj, lång och varm.

Drinktips: Denna ljusa rom passar utmärkt i klassiska ljusa romdrinkar som Daquiri, Piña Colada och Mojito.

  • Daquiri: En sötsyrlig romdrink med mycket smak. Häll i 3 cl limejuice, 2 cl sockerlag och 5 cl ljus rom i en shaker tillsammas med is. Skaka den iskall och sila upp i ett frostat cocktailglas på fot. Servera med en limeskiva.
  • Piña Colada: En rejäl klassiker med exotiska smaker som består av ananas, cocos och rom. Du tillverkar den med hjälp av 8 cl ananas-juice, 5 cl ljus rom, 3 cl cocosgrädde, 1 cl limejuice, samt ett par bitar ananas.
  • Mojito: Denna drink behöver 8 till 12 myntablad, 5 cl ljus rom, 3 cl limejuice, 2 cl sockerlag, samt 5 cl sodavatten. Namnet antas härstamma från afrikanska ”mojo” som översätts till ”att kasta en liten besvärjelse”.

The Real McCoy 5 year

I näsan: Mer sötma än treåringen, muscovadosocker, lite vanil. Lite syra och ganska så mycket frukt

I munnen: Ek, karamell, frukt, ananas men fortfarande relativt lätt.

Eftersmak: Varm fruktig eftersmak. Ganska så lång, men inte så lång som treåringen.

Drinktips: Kan drickas “som den är” men passar nog bättre i klassiska mörka romdrinkar som Lumumba, Cuba Libre eller Fidel Castro. Man kan också ta valfritt whiskydrinkrecept och byta ut mot denna rom för att få en “mildare och rundare” drink än motsvarigheten gjord på whisky.

  • Lumumba: En varm drink som värmer dubbelt upp i vinterkylan. Koka upp mjölk och blanda ut med O´boy choklad (eller värm en annan chokladdryck). Spetsa med mörk rom efter tycke och smak. Vispa upp vispgrädde lite lätt och lägg ovanpå som ett “lock”. Överkurs: garnera ovanpå grädden med små marschmallows och/eller riven mörk choklad.
  • Cuba Libre: 20 cl Coca-Cola, 5 cl mörk rom, is och en citronskiva. Klart! Svårare än så behöver det inte vara – rommens svar på Jack & Coke helt enkelt
  • Fidel Castro: Byt ut Coca-Colan i ovanstående recept mot Ginger Ale, ta lite mindre rom (eller lite mer Ginger Ale, kanske 33 cl), is, och byt ut citronen mot en limeklyfta så har du en fin och enkel uppfriskande sommardrink!

The Real McCoy 12 year

I näsan: Mycket vanilj, lite ek och coccos, sötma. knäck. Som en bra Bourbonlagring “ska” lukta helt enkelt. Lite ananas.

I munnen: Komplexare smaker av knäck eller karamell, återhållen sötma, frukt “men på ett annat sätt” än tre- och femåringen.

Eftersmak: Lite peppar och knäck i eftersmaken, ananas.

Det här är en fin sipping-rom, jag tänker inte ge dig några idéer att “förstöra” den genom att använda den till drinkar. Servera den som den är,  i ett klassisk snyggt whiskeyglas av tumblermodell. Med eller utan is beroende på dina egna preferenser! En riktig rom som passar oss whiskyälskare bra, inte alls så sötsliskig som vissa andra romsorter är (där de tillsätter socker) till spriten.

Fun fact: När sprit lagras på fat så dunstar varje år en del av spriten bort – det kallas för änglarnas andel. Hur mycket som försvinner varje år beror bland annat på hur varmt klimatet är vid lagringsplatsen. När McCoys 12-åring är färdiglagrad så återstår i storleksordningen bara 36% kvar i whiskyfatet! För att jämföra motsvarar detta ett 64-årigt whiskyfat lagrat i Skottland.

Vidare läsning

  1. Vill du läsa mer om rom, så har vi en “nybörjarguide om rom för whiskydrickaren” här.
  2. Whisky passar till cigarrer, men rom passar kanske ännu bättre! Läs allt du behöver veta om cigarrer här.
  3. Läs mer om hur man lagrar whisky (och rom) på fat.
About Ola Brandborn72 Articles
Ola Brandborn är huvudskribent här på www.whisky.nu. Ola är löjligt förtjust i svenskt och åländskt dryckeshantverk, men den absoluta favoritwhiskyn är Ardbeg Uigeadail. Du når Ola lättast genom kontaktformuläret här på sajten.